evelina bogdanoff

Förra veckan skjutsade jag min lillebror fram och tillbaka till Sunderbyn, några gånger.
Det är ju seriöst svinlångt dit. Orka köra dit ens!

Jag somnade vid sex/sju någongång igår. Ställde klockan på 7.45 för att väcka min lillebror, p10. Beter sig som det, i alla fall.  Får sedan veta att han är ledig så jag går och lägger mig igen. Innan jag ens lagt ner huvudet på kudden ringer ringklockan på dörren. Var helt säker på att någon drev med mig. Min första tanke var dock ''Om det är en rånare så slår jag ner honom/henne för att han/hon inte låter mig sova''. (Ja, vilken rånare skulle plinga på dörren?)

In stormar min syster och hennes kille. Jag suckar och bestämmer mig för att skita i henne och gå till sängen. ''Vad gör du, Eve? Du ska ju skjutsa mig till Sunderbyn!'' JA, SUNDERBYN! Jag vill bara spy när jag hör det namnet!! Vad gör alla i Sunderbyn!? Varför måste jag skjutsa alla?!

Orka livet ens.
Känns ändå helt okej att jag åker bort imorgon! Det behövs.
Förvånar mig inte ifall mina föräldrar säger :''SURPRISE! Vi har köpt hus i Sunderbyn!!!'' När jag kommer hem...

MENMEN nu har jag ingen tid över till att sitta här, inte. Jag ska ju tillbaka till SUNDERBYN!