Tänk ifall jag hade bott kvar i Stockholm. Då hade jag kanske orkat ta mig till hennes boksignering.
Eller vad kallar man det för? Det hade väl varit någonting. Fast jag har ju inte ens hennes bok såatt... ja.
söndag 14 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jo, jag försöker njuta så mycket jag kan, men ibland så får man känslan att något fattas. Men det är inte att jag sitter och deppar hela dagarna om det :D
SvaraRadera