måndag 9 augusti 2010

you know that life and love is a heavy heavy load.

Var ska jag börja? Jag vet inte om det var någonting positivt att komma till Luleå egentligen. Jag vet inte om folk är självupptagna eller om de helt enkelt har bättre saker att tänka på. Jag vet inte heller om jag vill vara så ärlig och säga den onda sanningen till dem som inte tål den. Varför tycker folk så synd om sig själva? Varför är folk så bortskämda och lata? Man orkar inte kämpa för någonting man vill ha och man kan inte vara ärlig. Varken mot sig själv eller andra. Sen sitter man och tycker synd om sig själv.

Det är tragiskt. Det är synd. Det är någonting ni absolut inte kommer komma långt på. Det är synd om er för att ni inte inser det!

Även om det skulle vara synd om er, så blir situationen inte bättre av att ni tycker synd om er. Sluta mesa och gör någonting åt saken.

Hur ids jag ens lägga ner tid på er?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

There must be some word today!
Deliver the letter, the sooner the better