evelina bogdanoff

lilljohanna har lämnat Sverige för Turkiet nu. Idag och en vecka framåt. Även fast jag inte sett henne på ett tag och även fast jag inte kunnat träffa henne, om jag velat. Så känns det så tomt just nu. Tomt på ett annat sätt. Ett mycket värre sätt. Det gör ont.

Hon har pratat hela dagen om att planet ska krascha. Jag har aldrig förr oroat mig över någonting liknande. Men idag gör jag det.

Att veta att hon inte kommer ringa mig varje dag för att inte säga någonting. Samtidigt bevisa hur starkt vårat band är. Bara få mig att orka igenom dagen och att få mitt hjärta att bränna. Så känns det faktiskt. Hon är en otroligt fin vän.

Därför blir jag så arg när man (Jag, du, vi, alla?) tar personer i våra liv för givet. Jag menar inte att hon kommer att dö, verkligen inte. Men jag tycker bara att vi är så dåliga på att säga till folk hur mycket de betyder för oss... ibland är det ju försent. Eftersom man tar dem för givet. Och det har väl alla varit med om någongång för mycket...?